ADHD-symtom – komplett genomgång för barn och vuxna
ADHD-symtom delas enligt DSM-5 in i ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. För diagnos krävs minst 5 (vuxna) eller 6 (barn) symtom från någon av grupperna, förekomst före 12 års ålder, i minst två sammanhang och med tydlig funktionsnedsättning.
Sammanfattning
- Symtomen finns i två kategorier: ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.
- Vuxna har ofta inre rastlöshet snarare än synlig hyperaktivitet.
- Symtomen ska ha funnits sedan barndomen och visa sig i flera sammanhang.
- Emotionell dysreglering är inte ett formellt diagnoskriterium men centralt i klinisk bild.
- Symtombilden påverkas av kön, ålder, kultur, intelligens och samsjuklighet.
Ouppmärksamhet – fullständig lista
- Svårt att hålla fokus på detaljer, slarvfel
- Svårt att bibehålla uppmärksamhet vid uppgifter eller fritidsaktiviteter
- Verkar inte lyssna när någon talar direkt
- Följer inte instruktioner, slutför inte uppgifter
- Har svårt att organisera uppgifter och aktiviteter
- Undviker uppgifter som kräver långvarig mental ansträngning
- Tappar bort saker (nycklar, mobil, dokument)
- Lätt distraherad av yttre stimuli och egna tankar
- Glömsk i vardagsaktiviteter (räkningar, möten)
Hyperaktivitet och impulsivitet – fullständig lista
- Pillar, fingrar, knackar, byter ställning
- Lämnar sin plats där det förväntas att man sitter
- Springer eller klättrar olämpligt; hos vuxna upplevs som inre rastlöshet
- Har svårt att leka eller arbeta tyst
- Är ofta "på språng" eller agerar som driven av en motor
- Pratar överdrivet mycket
- Kastar ur sig svar innan en fråga är färdig
- Har svårt att invänta sin tur
- Avbryter eller tränger sig på
Emotionell dysreglering
Snabba humörsvängningar, låg frustrationstolerans, intensiva reaktioner som lägger sig snabbt. Ingår inte som formellt kriterium i DSM-5 men finns med i de flesta moderna utredningsmodeller (DIVA-5, CAARS).
Skillnader mellan barn och vuxna
Barn visar oftare yttre hyperaktivitet, omedelbar impulsivitet och bråk i klassrum. Vuxna visar oftare inre rastlöshet, kronisk uttråkning, planeringssvårigheter, sena tider och svårigheter att hantera ekonomi och hushåll.
Skillnader mellan kvinnor och män
Män diagnostiseras oftare i barndomen, kvinnor i vuxen ålder. Männens symtombild är oftare hyperaktiv/impulsiv, kvinnornas mer ouppmärksam och inåtvänd. Båda könen kan ha alla presentationer.
Vanliga frågor
Hur många symtom krävs för diagnos?+
Hos barn krävs minst 6 av 9 symtom i någon av grupperna. Hos vuxna från 17 år räcker 5 av 9. Symtomen ska ha funnits sedan barndomen och orsaka funktionsnedsättning i minst två sammanhang.
Är glömska alltid ADHD?+
Nej. Glömska kan bero på stress, sömnbrist, depression, ångest, demens eller sköldkörtelproblem. ADHD ska ha funnits sedan barndomen och åtföljas av flera andra symtom.
Räcker självskattning för diagnos?+
Nej. Självskattningsskalor som ASRS-v1.1 är screeninginstrument. Diagnos kräver alltid klinisk bedömning, anamnes, differentialdiagnostik och i Sverige normalt neuropsykologisk testning.
Är inre rastlöshet ADHD?+
Inre rastlöshet är vanligt vid vuxen-ADHD men kan också uppkomma vid ångest, mani eller substansbruk. Det är ett av flera symtom och avgör inte diagnos ensamt.
Vad är dolda ADHD-symtom?+
Det är symtom som inte syns för omgivningen: perfektionism som kompensation, kronisk självkritik, hyperfokus som täcker över svårigheter, eller emotionell uttömning efter sociala situationer.
Kan man ha alla symtom utan att ha ADHD?+
Ja. ADHD-liknande symtom finns vid ångest, depression, trauma, sömnstörning, bipolaritet och utmattning. Diagnos är differentialdiagnostisk.
Källor
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism (2022)
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): ADHD – diagnos och behandling, organisation och patientens delaktighet (rapport 217)
- Läkemedelsboken – ADHD hos vuxna
- Faraone SV et al. The World Federation of ADHD International Consensus Statement (2021). Neuroscience & Biobehavioral Reviews.
- American Psychiatric Association. DSM-5-TR (2022) – diagnostiska kriterier för ADHD och autismspektrumtillstånd.
Granskning och redaktion
Skriven av Markus Bergström, Leg. psykolog, neuropsykologi. Granskad av Karin Sjödin, Leg. psykolog, neuropsykologi. Innehållet uppdateras löpande utifrån vetenskaplig konsensus, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och aktuell forskning.
Publicerad 2026-06-10. Senast uppdaterad 2026-06-10. Detta är allmän information och ersätter inte individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal.
Behöver du prata med en psykolog?
Vi öppnar inom kort. Anmäl ditt intresse så hör vi av oss när det är dags att boka tid hos våra legitimerade psykologer.