ADHD och ångest – samband, samsjuklighet och behandling
Mellan 40 och 60 % av personer med ADHD har samtidigt en ångestdiagnos. Ångesten är ofta en följd av åratal av kompensation, prestation och misslyckanden – men kan också vara en självständig diagnos. Behandling kräver att båda tillstånden adresseras.
Sammanfattning
- Cirka hälften av personer med ADHD har en ångestdiagnos.
- Ångest kan vara primär eller sekundär till ADHD.
- KBT är förstahandsbehandling för ångest – kan kombineras med ADHD-behandling.
- Centralstimulerande medicin kan både minska och förvärra ångest – individuell utvärdering krävs.
Varför så vanligt?
Personer med ADHD lever ofta i kronisk överbelastning på grund av exekutiva svårigheter. Detta skapar förutsättningar för ångest, både generaliserad ångest, social ångest och paniksyndrom. Många har också upplevt återkommande misslyckanden som bidrar till lågt självvärde och oro.
Skillnad: ångest pga ADHD eller separat tillstånd?
Vid utredning bedöms om ångesten existerar oberoende eller utlöses av specifika situationer kopplade till ADHD (t.ex. ångest före deadline). Båda kan finnas parallellt.
Behandling
KBT med exponering är förstahandsval vid ångest. SSRI kan kombineras med ADHD-medicin. Vid svår samsjuklighet behandlas oftast ångesten först innan ADHD-medicin sätts in.
Vanliga frågor
Kan ADHD-medicin förvärra ångest?+
Hos vissa, ja. Centralstimulerande medicin kan öka oro hos cirka 10–15 %. Det kräver individuell utvärdering och eventuellt byte av preparat.
Kan ångesten försvinna när ADHD behandlas?+
Ibland, om ångesten huvudsakligen var orsakad av ADHD-relaterad överbelastning. Annars krävs separat behandling.
Är panikångest ADHD?+
Nej. Panikångest är en självständig diagnos, men kan förekomma parallellt med ADHD.
Källor
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism (2022)
- SBU rapport 217 – ADHD: diagnos och behandling
- Faraone SV et al. World Federation of ADHD International Consensus Statement (2021)
- Läkemedelsboken – ADHD hos vuxna
Granskning och redaktion
Skriven av Elin Lindqvist, Leg. psykolog, KBT-inriktning. Granskad av Markus Bergström, Leg. psykolog, neuropsykologi. Innehållet uppdateras löpande utifrån vetenskaplig konsensus, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och aktuell forskning.
Publicerad 2026-06-10. Senast uppdaterad 2026-06-10. Detta är allmän information och ersätter inte individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal.
Behöver du prata med en psykolog?
Vi öppnar inom kort. Anmäl ditt intresse så hör vi av oss när det är dags att boka tid hos våra legitimerade psykologer.
Akut: ring 112 (livshot) eller 90101 (Mind Självmordslinjen).