ADHD och depression – samsjuklighet, mekanismer och behandling
Cirka 30 % av personer med ADHD utvecklar depression någon gång i livet, mot omkring 10–15 % i normalbefolkningen. Depression vid ADHD är ofta en följd av kronisk överbelastning, upprepade misslyckanden och socialt utanförskap.
Sammanfattning
- Depression är 2–3 gånger vanligare vid ADHD.
- Symtomen överlappar – men kärnan är olika.
- Behandling: KBT, antidepressiva (oftast SSRI), och behandling av ADHD.
- Tidig diagnos minskar risken för svår depression.
Varför vanligare vid ADHD?
Långvarig stress, känsla av otillräcklighet, sociala misslyckanden och låg självkänsla är riskfaktorer för depression. ADHD ger fler av dessa upplevelser, framför allt vid sen diagnos.
Symtom som överlappar
Trötthet, koncentrationssvårigheter, dålig motivation, sömnproblem – finns vid båda. Men depression kännetecknas av nedstämdhet, anhedoni och pessimism; ADHD inte.
Behandling
Vid svår depression behandlas den först. SSRI kombineras ofta med ADHD-medicin. KBT eller IPT är förstahandsval. Tidig behandling av ADHD minskar risken för depressiva återfall.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan ADHD-utmattning och depression?+
Utmattning är situationsbunden och förbättras med vila. Depression har genomgripande nedstämdhet, pessimism och anhedoni som kärna.
Påverkar ADHD-medicin depression?+
Indirekt ofta positivt – behandlad ADHD minskar belastningen som orsakar depression. Direkt effekt på depressionen är liten.
Kan jag få båda diagnoserna samtidigt?+
Ja, dubbeldiagnos är vanligt och båda ska då behandlas.
Källor
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism (2022)
- SBU rapport 217 – ADHD: diagnos och behandling
- Faraone SV et al. World Federation of ADHD International Consensus Statement (2021)
- Läkemedelsboken – ADHD hos vuxna
Granskning och redaktion
Skriven av Elin Lindqvist, Leg. psykolog, KBT-inriktning. Granskad av Markus Bergström, Leg. psykolog, neuropsykologi. Innehållet uppdateras löpande utifrån vetenskaplig konsensus, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och aktuell forskning.
Publicerad 2026-06-10. Senast uppdaterad 2026-06-10. Detta är allmän information och ersätter inte individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal.
Behöver du prata med en psykolog?
Vi öppnar inom kort. Anmäl ditt intresse så hör vi av oss när det är dags att boka tid hos våra legitimerade psykologer.
Akut: ring 112 (livshot) eller 90101 (Mind Självmordslinjen).