ADHD-utredning – så går det till, steg för steg
En ADHD-utredning är en strukturerad bedömning av en specialistteam där psykolog och läkare via intervjuer, skattningsskalor, neuropsykologiska tester och differentialdiagnostik avgör om personen uppfyller DSM-5- eller ICD-11-kriterierna för ADHD.
Sammanfattning
- En komplett utredning omfattar 8–20 timmar fördelat på flera besök.
- Den innehåller alltid: anamnes, utvecklingsanamnes, skattningsskalor, neuropsykologisk testning, differentialdiagnostik och läkarbedömning.
- Diagnos kräver att symtomen funnits sedan barndomen och påverkar funktionen i minst två sammanhang.
- Privata utredningar kostar normalt 18 000–35 000 kr; regionvården är gratis men har längre väntetid.
- Resultatet sammanfattas i ett skriftligt utlåtande med diagnos, styrkor, svårigheter och behandlingsrekommendationer.
Syftet med en utredning
Syftet är trefaldigt: 1) avgöra om kriterierna för ADHD är uppfyllda, 2) utesluta eller identifiera andra tillstånd som kan förklara symtomen (sköldkörtelproblem, depression, ångest, sömnstörning, bipolaritet, trauma, substansbruk), 3) ge underlag för individuell behandling, anpassningar i arbete/studier och vid behov LSS-stöd.
Vad ingår i en ADHD-utredning?
- Strukturerad klinisk intervju (t.ex. DIVA-5)
- Utvecklingsanamnes med anhöriguppgifter, gärna skoluppgifter
- Självskattningsskalor: ASRS-v1.1, BRIEF-A, CAARS
- Neuropsykologisk testning: WAIS-IV, CPT, arbetsminnestester
- Differentialdiagnostisk bedömning
- Somatisk anamnes och läkarundersökning
- EKG vid planerad medicinsk behandling
- Sammanfattande utlåtande och återgivning
Hur lång tid tar utredningen?
En vuxenutredning omfattar normalt 8–20 timmars patientkontakt fördelat på 3–6 besök under 2–10 veckor på privata mottagningar. Inom regionvården kan väntetiden för att komma till utredning vara 6–18 månader, men själva utredningen brukar då gå snabbare.
Pris för ADHD-utredning
Privat utredning i Sverige kostar normalt 18 000–35 000 kr beroende på omfattning, region och om det ingår läkarbesök och uppföljning. Inom regionvård är utredningen gratis (omfattas av högkostnadsskydd). Vid arbetsrelaterade utredningar kan arbetsgivare via Försäkringskassan eller företagshälsovård bekosta utredningen.
Vem utför utredningen?
En komplett utredning kräver multidisciplinär kompetens: legitimerad psykolog med specialistkompetens i neuropsykologi, läkare (psykiater eller specialist i allmänmedicin med erfarenhet av NPF), och vid behov logoped, arbetsterapeut eller fysioterapeut.
Vad händer efter utredningen?
Du får ett skriftligt utlåtande som du äger och kan dela med vårdgivare, skola eller arbetsgivare. Vid diagnos rekommenderas oftast psykopedagogiska insatser, KBT-anpassad behandling, och vid behov läkemedel. Du har rätt till en återgivning där psykologen går igenom resultatet.
Vanliga frågor
Behöver jag remiss för privat utredning?+
Nej. Privata mottagningar tar emot patienter utan remiss. För regionvård behövs oftast remiss från vårdcentral eller företagshälsovård.
Hur lång är väntetiden?+
Privata mottagningar: 4–8 veckor. Regionvård: 6–18 månader, ibland längre.
Är diagnosen "giltig" oavsett vem som ställt den?+
Ja, så länge den är ställd av legitimerad personal enligt DSM-5/ICD-11-kriterier. Försäkringskassan och Transportstyrelsen accepterar både privata och offentliga diagnoser.
Kan jag få medicin förskriven privat?+
Ja, läkare med rätt kompetens kan förskriva centralstimulerande läkemedel även privat. Vid långsiktig behandling rekommenderas dock kontakt med psykiatri.
Vad händer om utredningen visar ingen ADHD?+
Utlåtandet beskriver då vilka andra förklaringar som identifierats och vilken behandling som rekommenderas. Många får ändå viktig information om sin kognitiva profil.
Måste anhöriga delta?+
Nej, men anhöriguppgifter höjer utredningens tillförlitlighet betydligt. Föräldrar, partner eller syskon kan intervjuas eller fylla i skattningsformulär.
Kan barnpsykiatrin ompröva en barndomsdiagnos i vuxen ålder?+
Ja. En tidigare barndoms-ADHD ska vid 18 års ålder följas upp av vuxenpsykiatrin för bedömning av fortsatt diagnos och behandlingsbehov.
Vad gör jag om jag inte håller med om utredningens slutsats?+
Du har rätt till en andra bedömning enligt patientlagen. Vänd dig till en annan mottagning för förnyad utredning.
Källor
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism (2022)
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): ADHD – diagnos och behandling, organisation och patientens delaktighet (rapport 217)
- Läkemedelsboken – ADHD hos vuxna
- Faraone SV et al. The World Federation of ADHD International Consensus Statement (2021). Neuroscience & Biobehavioral Reviews.
- American Psychiatric Association. DSM-5-TR (2022) – diagnostiska kriterier för ADHD och autismspektrumtillstånd.
Granskning och redaktion
Skriven av Markus Bergström, Leg. psykolog, neuropsykologi. Granskad av Karin Sjödin, Leg. psykolog, neuropsykologi. Innehållet uppdateras löpande utifrån vetenskaplig konsensus, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och aktuell forskning.
Publicerad 2026-06-10. Senast uppdaterad 2026-06-10. Detta är allmän information och ersätter inte individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal.
Behöver du prata med en psykolog?
Vi öppnar inom kort. Anmäl ditt intresse så hör vi av oss när det är dags att boka tid hos våra legitimerade psykologer.