Förlossningsdepression-test – tecken på depression efter förlossning
Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är det självskattningsformulär som använts mest i världen för att upptäcka förlossningsdepression. Det används rutinmässigt på BVC i Sverige och har använts i forskning sedan 1987. Frågorna handlar om hur du har mått de senaste sju dagarna. Förlossningsdepression drabbar omkring 10–15 procent av nyblivna mammor och även en del pappor — det är vanligare än många tror. Det är inte ett tecken på dålig moderskärlek, utan ett behandlingsbart tillstånd där tidig hjälp gör stor skillnad.
Mer om detta tillstånd
Förlossningsdepression är inte detsamma som de "baby blues" som upp till 80 procent av nyblivna mammor upplever första veckan efter förlossningen — där hormonella förändringar, sömnbrist och adaptationsstress ger gråtmildhet och känslosamhet som klingar av av sig själv inom någon vecka. Förlossningsdepression är ett kliniskt tillstånd som kan uppstå när som helst under första året efter förlossningen och som inte går över av sig själv.
Vanliga symtom är ihållande nedstämdhet, oförmåga att glädjas, överväldigande trötthet utöver det förväntade, koncentrationssvårigheter, oro och ångest, sömnstörningar utöver det barnet orsakar, skuldkänslor över att vara dålig förälder, känsla av att inte räcka till, ibland tankar på att skada sig själv eller — i mer sällsynta fall — barnet. Det är centralt att veta: dessa tankar är symtom, inte uttryck för vem du är. Du är inte en dålig förälder. Du är drabbad av ett tillstånd som behöver behandling.
Förlossningsdepression drabbar 10–15 procent av nyblivna mammor i Sverige. Den drabbar också omkring 5–10 procent av pappor och medföräldrar — något som länge varit förbisett. Riskfaktorer inkluderar tidigare depression eller ångest, svår förlossning, prematur födsel, sömnbrist, bristande socialt stöd, ekonomisk stress och relationsproblem.
Det finns effektiv hjälp. KBT, interpersonell terapi (IPT) och i vissa fall antidepressiva läkemedel (många är säkra att använda vid amning) har stark evidens. BVC-sköterskor är specialutbildade i att fånga upp förlossningsdepression och kan slussa vidare till rätt vård. Samtalsstöd kan också ges via barnmorskemottagningen, vårdcentralen eller privata psykologmottagningar. Det viktigaste budskapet: vänta inte med att söka hjälp. Tidig behandling minskar lidandet markant — både för dig och för ditt barn.
Vanliga frågor
Är förlossningsdepression samma som baby blues?+
Nej. Baby blues drabbar upp till 80 procent av nyblivna mammor första veckan efter förlossningen och går över av sig själv. Förlossningsdepression är ett kliniskt tillstånd som kan uppstå under hela första året och som behöver behandling.
Kan pappor få förlossningsdepression?+
Ja. Omkring 5–10 procent av nyblivna pappor drabbas. Symtombilden kan se något annorlunda ut — mer irritation, frustration eller arbetsfokus som flykt — och fångas därför ofta inte upp.
Är antidepressiva säkra vid amning?+
Många antidepressiva, särskilt vissa SSRI-preparat, är väl studerade vid amning och bedöms som säkra. Detta avgörs alltid av läkare utifrån din situation.
Vart vänder jag mig?+
Börja med BVC eller barnmorskemottagningen — de möter ofta förlossningsdepression och kan slussa vidare. Vårdcentralen är också en bra ingång. Vid akut psykisk ohälsa, kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.
Hur lång tid tar behandlingen?+
Lätt till måttlig förlossningsdepression svarar ofta på 8–16 KBT-sessioner. Vid svår depression kan behandlingen vara längre. Återhämtningen är god — de allra flesta blir helt återställda.