ADHD och studier – strategier för gymnasium och universitet
ADHD påverkar studier främst genom svårigheter att planera, läsa stora textmängder, prioritera och hålla deadlines. Det går utmärkt att studera på högskola och universitet med ADHD – men det kräver oftast medvetna strategier och anpassningar.
Sammanfattning
- Universitetet är skyldigt att erbjuda riktade pedagogiska stödinsatser.
- Vanliga stöd: mentor, anpassad tentamen, talsyntes, planeringsstöd.
- Externa minneshjälpmedel (kalender, påminnelser) är avgörande.
- Studieteknik anpassad för ADHD (pomodoro, aktiv läsning) ger stor effekt.
Stöd på universitet och högskola
Alla universitet har en samordnare för riktade pedagogiska stödinsatser (RPS). Med diagnos kan du få tillgång till anpassad tentamen (förlängd tid, eget rum), mentor, anteckningsstöd, talsyntes och planeringsstöd. Ansök tidigt – ofta vid antagning.
Strategier som fungerar
- Pomodoro (25 min arbete, 5 min paus)
- Time-blocking i kalender
- Aktiv läsning med markering och sammanfattning
- Lyssna på talsyntes parallellt med läsning
- Externa minnen: appar som Todoist, Notion, kalkylblad
- Studera tillsammans med andra för social struktur
Risk för utmattning
Studier är extra krävande för exekutiva funktioner. Många studenter med ADHD klarar några terminer på begåvning och kraschar sedan. Tidigt stöd, behandling och anpassningar minskar risken.
Vanliga frågor
Måste jag visa diagnos för att få stöd?+
Ja, intyg från legitimerad vårdpersonal krävs för att RPS-stöd ska beviljas.
Får jag mer tid på tentamen?+
Ja, normalt 50 % förlängd tid och eget rum är standard vid dokumenterad funktionsnedsättning.
Kan jag få CSN-tillägg?+
Ja, för vissa diagnoser och vissa studieformer finns CSN-tillägg via Försäkringskassan eller vid funktionsnedsättning.
Källor
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism (2022)
- SBU rapport 217 – ADHD: diagnos och behandling
- Faraone SV et al. World Federation of ADHD International Consensus Statement (2021)
- Läkemedelsboken – ADHD hos vuxna
Granskning och redaktion
Skriven av Elin Lindqvist, Leg. psykolog, KBT-inriktning. Granskad av Markus Bergström, Leg. psykolog, neuropsykologi. Innehållet uppdateras löpande utifrån vetenskaplig konsensus, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och aktuell forskning.
Publicerad 2026-06-10. Senast uppdaterad 2026-06-10. Detta är allmän information och ersätter inte individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal.
Behöver du prata med en psykolog?
Vi öppnar inom kort. Anmäl ditt intresse så hör vi av oss när det är dags att boka tid hos våra legitimerade psykologer.