Hoppa till huvudinnehåll
Psykologteamet öppnar snart — anmäl ditt intresse så hör vi av oss vid start.
Psykologteamet

ADHD och relationer – hur tillståndet påverkar partner, familj och vänner

ADHD påverkar nära relationer både genom impulsivitet, glömska och ojämnt ansvarstagande – och genom passion, spontanitet och engagemang. När båda parter förstår tillståndet och hittar fungerande rutiner kan relationen blomstra.

Linnéa Holm, Leg. psykologGranskad av Karin Sjödin7 min läsningUppdaterad 2026-06-10

Sammanfattning

  • Vanliga utmaningar: glömda löften, ojämnt hushållsansvar, emotionell reaktivitet.
  • Vanliga styrkor: spontanitet, engagemang, kreativitet, lojalitet.
  • Parterapi anpassad för NPF (t.ex. Gottman-baserad) har god effekt.
  • Stöd både för personen med ADHD och för partnern minskar utbrändhet.

Vanliga utmaningar

  • Glömda löften och avtal
  • Partnern blir "chef" över hushåll, ekonomi och planering
  • Emotionell reaktivitet leder till snabba bråk
  • Hyperfokus på arbete eller intressen lämnar partner ensam
  • Sexliv kan påverkas av medicinens biverkningar eller låg uthållighet

Styrkor i en ADHD-relation

Spontanitet, passion, engagemang, kreativitet, intensiv närvaro vid hyperfokus, lojalitet och problemlösningsförmåga. Många partner beskriver dessa drag som det de älskar mest.

Vad som hjälper

  • Tydliga rutiner och delade externa system (kalender, kassabok)
  • Parterapi anpassad för NPF
  • Stöd för partnern via egen terapi eller anhöriggrupp
  • Behandling av ADHD hos den som har diagnos
  • Förstå tidblindhet och emotionell dysreglering

Vanliga frågor

Finns parterapi för ADHD-relationer?+

Ja. Vi rekommenderar parterapeut med NPF-kompetens. Gottman- och EFT-modellerna fungerar bra anpassade.

Kan ADHD orsaka skilsmässa?+

Obehandlad ADHD ökar risken för relationsproblem. Men många relationer fungerar utmärkt med kunskap och behandling.

Min partner glömmer allt jag säger – är det medvetet?+

Nej. Det handlar om bristande arbetsminne, inte ointresse. Externa minneshjälpmedel hjälper.

Källor

Granskning och redaktion

Skriven av Linnéa Holm, Leg. psykolog, parterapi. Granskad av Karin Sjödin, Leg. psykolog, neuropsykologi. Innehållet uppdateras löpande utifrån vetenskaplig konsensus, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och aktuell forskning.

Publicerad 2026-06-10. Senast uppdaterad 2026-06-10. Detta är allmän information och ersätter inte individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal.

Behöver du prata med en psykolog?

Vi öppnar inom kort. Anmäl ditt intresse så hör vi av oss när det är dags att boka tid hos våra legitimerade psykologer.

Kontakta oss